Nu är rösterna räknade. Oavsett vilken regering Sverige får behöver energi- och klimatpolitiken hålla längre än en mandatperiod. Företag och kommuner kan inte bygga elnät, kraftproduktion och fjärrvärme utifrån spelregler som riskerar att ändras efter varje val.
Samtidigt behöver Sverige mer el inom de närmaste åren. Utbyggd landbaserad vindkraft är ett av de snabbaste sätten att öka produktionen, förutsatt att projekten får tillstånd och kan anslutas till nätet. Om fler anläggningar ska byggas behöver också de människor och kommuner som berörs få en tydlig del av nyttan.
Elektrifieringen kan stärka svensk konkurrenskraft, skapa nya affärer och minska beroendet av fossila bränslen. För att investeringarna ska bli av krävs tydliga mål och villkor som går att lita på. Här är sju förslag att börja med.
1. Ge elnäten långsiktiga villkor – och kunderna jämnare avgifter. Behåll en reglering som gör nödvändiga nätinvesteringar möjliga, men sätt ett tak för hur mycket nätavgiften får höjas under ett enskilt år. Ge också nätbolagen möjlighet att föra underintäkter vidare mellan reglerperioder. Ställ samtidigt högre krav på kostnadseffektivitet och på att den kapacitet som redan finns används bättre.
2. Använd billig el till fjärrvärme. Slopa energiskatten på el som används för fjärrvärmeproduktion när spotpriset exempelvis understiger 50 öre per kilowattimme. Då kan fjärrvärmen i större utsträckning använda el när den är billig och minska behovet av andra bränslen.
3. Ta vara på värmen som annars går förlorad. Nya datacenter och anläggningar för termisk elproduktion, exempelvis kärnkraft, kan ge stora mängder överskottsvärme. Ställ krav på att värmen tas till vara där det finns praktiska förutsättningar. Den kan användas i fjärrvärmenät, växthus och annan lokal verksamhet.
4. Bygg mer vindkraft – och bedöm samtidigt vad hela elsystemet behöver. Sverige behöver använda de möjligheter som finns att få fram ny elproduktion relativt snabbt. Därför bör tillståndsprocesser och nätanslutningar göra det möjligt att bygga fler vindkraftsanläggningar där förutsättningarna är goda. Samtidigt måste varje investering ses i ett större sammanhang: produktion, nät, lagring och leveranssäkerhet behöver fungera tillsammans. Att skynda på vindkraften i dag hindrar inte långsiktiga investeringar i andra kraftslag.
5. Gör om prövningen av vattenkraften. Den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften, NAP, behöver ta större hänsyn till den småskaliga vattenkraftens samlade samhällsnytta. Utöver fossilfri el kan anläggningarna bidra med lokal reglerförmåga och beredskap. Miljönyttan av åtgärder måste vägas mot dessa värden i varje prövning.
6. Ge närboende och kommuner del av värdet. Den som bor nära en ny vindkraftspark påverkas av den och bör också kunna få en direkt ekonomisk nytta. Kommuner som ger plats åt ny elproduktion behöver en tydlig och långsiktig ersättning. En möjlig modell är Fortums förslag att återföra fem öre per producerad kilowattimme till kommunerna. Ersättning till kommunen och ersättning till närboende fyller olika syften – båda behövs för att nyttan ska märkas lokalt.
7. Gör elektrifieringen enkel och lönsam. Fler bör kunna välja elbil utan att politiken samtidigt måste göra det dyrare att behålla en fossilbil. Hushåll och företag behöver också bättre möjligheter att använda solceller, batterier och teknik som låter elbilen mata tillbaka el till nätet. Den som levererar el när systemet behöver den bör kunna få ersättning för nyttan. En skattereduktion motsvarande energiskatten är en modell att pröva.
Energiomställningen är en möjlighet för tillväxt, beredskap och lokal utveckling. Men den blir svår att genomföra om besluten om nya anläggningar fastnar och nyttan upplevs som avlägsen för dem som berörs. Sverige behöver både bygga mer elproduktion nu och ge investeringarna spelregler som håller längre än till nästa val.
